Sommaruppehåll

Jag tänker inte försvara min frånvaro från bloggandet. Det beror på många saker. Låt oss säga att jag haft roligt istället.

Semester
Sommaren förlöpte som vanligt under paraply, och den spenderades mestadels på Sörkila. Det plockades tio liter kantareller. Det åktes på enormt många lopissar. Det gicks på en auktion. Det gjordes en road trip till Norge. Det kom ett antal besök som blev utfodrade. Det spelades mycket Yatsy. Väldigt mycket Yatsy. 327 poäng är mitt rekord.

Det bästa var, som vanligt, att ha vänner och familj på besök och att umgås. Dandyklubben hade också en sammankomst, med temat lokalproducerat. Som alltid underbart.

Listan
Sommarens aktiviteter baserade sig faktiskt på en lista som vi skrev när vi insåg att vädergudarna skulle se till att semestern inte kunde gå ut på att ligga utsträckt på en klippa likt sälar. Vilket annars är så jag föredrar sommaren. Jag tycker att det ska vara olidligt vid tolv, luften ska vibrera, det enda man ska orka göra är att sitta still och dricka sig lullig på GT. Men det är ju förbanne mig omöjligt i det här landet.

Listan innehåll massvis med saker som vi gjorde och inte gjorde. Exempelvis att stanna uppe hela natten. Det gjorde nästan. Eller att spendera en hel dag i skogen. Det gjorde vi inte heller riktigt, men väl större delen av en dag. Och jag var ute på min första jakt med bössa i hand. Vilket mest innebar att jag satt still och höll i geväret. Rådjuret hade förstånd att hålla sig borta. Min gode far såg dock i sin milda fromhet till att offra en näsduk, som jag fick övningsskjuta på. Kanske inte något man hänger på väggen, men ändå.

Listan, ja, Förlåt, jag svamlar. Listan var ett alldeles utmärkt tilltag. Det kan varmt rekommenderas. Istället för att bara sitta och uggla, så kan man hitta på roliga saker som inte kräver solsken, exempelvis på att besöka den forna kollonien i väster.

Dandyklubben bränner ljuset i båda ändar
Så i fredags träffades vi åter, denna gång på Stearin. Flaskor med rött beställdes in och under en tilltagande berusning diskuterade vi vad dekadens egentligen är. Ja, vi diskuterade även annat, men det är numera förlåtet.

Vad vi kom fram till var i alla fall att dekadens varken är hämningslös eller hänsynslös. Det är inte dekadent att blotta sig i en park eller att streaka ett dagis. Det är bara tragiskt.

Dekeadensen handlar om att ge sig hän. Och hängivelsen är bara dekadent om den sker med stil och om den är för det egna nöjets skull. Dekadensen sker aldrig under tvång, av ett beroende eller för att man måste. Själva grejen är att man inte alls måste. Man har bara lust. Det är därför det är dekadent att anordna en orgie om man är någorlunda sofistikerad, medan samma handling utförd av knarkare bara är tragisk - för att använda kvällens exempel.

Nu är alltså dekadensen definierad. Dags att leva upp till den. Mitt mål är att vara full på champagne innan tolv, bo på en herrgård och skjuta lerduva iförd rökrock.